Det e slut nu

Fatta känslan, paniken när du vaknar och tror att du försovit dig, börjar fundera på alla möjliga ursäkter du kan komma på, kollar sen klockan och den visar 4.10. Lättnad. Från botten till toppen på ett ögonkast.

Jag måste bara få säga att jag har sovit så otroligt bra den senaste veckan. Eller nu redan en och en halv vecka. Första tanken som slår mig: är jag upp hur helvetet nu? Andra tanken: är jag en normal människa nu?

I fyra-fem år har jag kämpat mot/med/för sömnen och att avtraumatisera själva sängen och sovandet. Jag har kämpat mot samhällets syn på normal dygnsrytm. Jag har kämpat mig upp från sängen, både psykiskt och fysiskt. Jag har gått i dimma, jag har tappat motivation, inspiration och minne. Jag har befunnit mig i en ond cirkel med omöjligt utträde. Jag har brutit ihop, gråtit tårar och framförallt känt mig ensam.

När ingen som ska hjälpa har hjälpt känner du dig ganska förlorad. När du söker hjälp och svaret blir: ”alla dina blodprov är inom gränserna, du är frisk” då vill du bara ge upp. Du är ett med din kropp, du vet när den fungerar och du vet absolut när något är fel.

Nu vill jag öppet här i bloggen göra slut med min ångest och rädsla. Det är onödigt att känna de känslorna inför något så naturligt som sömn. Om de känslorna försvinner från sömnen, kanske de även kan försvinna från mitt vardagliga liv.

Som skrivet har den senaste veckan (veckorna) varit den bästa sömnperioden på väldigt länge. Jag har snittat runt nio timmar per natt. Jag har somnat mellan 23 och 01 varje kväll. Jag har vaknat utvilad. Jag har inte snoozat. Det här är första gången på typ fyra år som jag känner mig frisk. Sjukt, men sant. Nu får vi bara hoppas på fortsatt lycka på nätterna och fortsatt bra sömn. (Peppar peppar, ta i trä osv.)

Annonser

In love

Jag har alltid gjort det till en vana att skriva om en tv-serie som jag har sett ett avsnitt av och tokgillat så mycket så jag inte vet vad som händer. Dessutom gillat så mycket så jag såg första avsnittet två gånger. Senast det hände var det Scorpion (serien som är en av mina favoriter just nu). Så håll i hatten eller annat ni har på huvudet, för nu kommer serietips nummer 235ish (eller ditåt).

DC’s Legends of Tomorrow

Gillar du superheroes, humor, action, brittisk accent, Wentworth, så är det en bra serie. Tummen upp, en serie jag definitivt kommer att följa under våren.

En lördag i mitt liv

Efter att ha läst den sista sidan av boken Mörka platser inatt/imorse klockan 3.30, kände jag på mig att jag ville ha en längre sovmorgon och la klockan på 12.10 i eftermiddag. Jag vaknade av mig själv runt åtta, halv tio och slutligen gav jag upp när jag på riktigt vaknade halv elva. Så gick det med den sovmorgonen. Bättre lycka nästa gång.

Låg i sängen och drog mig en bra stund med diverse sociala medier innan jag åt lite frukost/prelunch och drog på mig träningskläderna och stack iväg till gymmet för att träna lite rygg och mage. Det blev lite märklig träning, för där jag skulle göra en del av övningarna, så var förstås upptaget hela tiden. Och jag hade inte mer än en timme på mig att träna.

För (trumvirvel) idag var den stora tvättdagen. En så spännande lördag har jag aldrig förr skådat. Fyra maskiner snurrade runt och nu har jag äntligen rena kläder igen. Under tiden maskinerna tvättade mina kläder (tackar alla gudar som finns/inte finns för att jag inte behöver tvätta kläder för hand) tittade jag på filmversionen av Mörka platser, eller Dark Places, den var absolut annorlunda än boken och hade lämnat bort en hel del väsentliga saker. Men det är så det alltid blir när bok blir film.

Denna spännande dag avslutas med en film och sen påbörjas den tredje boken för detta år. Kaj Korkea-ahos Onda boken får äran. Imorgon är planen att söka sommarjobb och skriva skolarbeten och mejl. Så sådant spännande liv har jag.

Olikheter

Jag började tänka på en grej häromdagen under en föreläsning. Hur olika vi egentligen är. Det kom upp som en tanke i mitt huvud när jag stirrade på tavlan och fattade noll. Att jag verkligen måste gilla kemi för att kunna sitta där och inte fatta något. Skulle någon som inte gillar ämnet suttit på samma föreläsning, skulle den personen antagligen somna eller gå ut och aldrig komma tillbaka. Men jag sitter där, för jag vill förstå, jag vill få ett hum om det hela, trots att risken finns att jag aldrig kommer att lära mig det som står på tavlan. Och då är det frågan om en kurs som tillhör det mindre intressanta ämnet inom kemi.

Till idag, när samma tanke kom upp i mitt huvud. Hur olika vi egentligen är. Det var nästan så jag sprang hem från gymmet idag, för jag visste att jag hade två nya böcker utlånade från biblioteket, och de väntade på att bli lästa. Båda två är böcker om det mest intressanta ämnet inom kemi, bioaktiva glas. Nu har jag bläddrat i båda och båda är böcker jag gärna hade klickat hem från Adlibris. Kollade på priset och stängde Adlibris snabbare än någonsin tidigare. Varför måste böcker vara så dyra? Det är ju kunskap!

Men vilken tur att vi är så olika, tänk vilken jobbig värld om alla var intresserade av bioaktiva glas. Eller alla var intresserade av bilar. Eller alla var intresserade av språk. Tänk vad bra vi har det som har möjligheten att fokusera på det man är intresserad av och studera det extra mycket. Nu ska jag återgå till det tråkiga och läsa på tent, som jag har om två veckor. Har aldrig förr börjat läsa så tidigt på tent. Men, jag vill verkligen klara denna tent. Så är det bara.

Ett kapitel om dagen

Ett av mina få nyårsmål detta 2016 är att läsa fler böcker. Iofs läste jag mer böcker förra året än vad jag har gjort tidigare år, men de flesta av de böckerna blev lästa under augusti. Så detta år ska jag läsa, varje dag, varje vecka, varje månad. Ett kapitel om dagen är mitt mål, men åtminstone lite varje kväll innan sömnen. Det absoluta målet är en bok per månad och inte tolv böcker under sommaren. Det större målet är två böcker per månad.

Årets första bok är avklarad och den andra är påbörjad. Jag har börjat med min nya favoritförfattare. Gillian Flynn. Hon som har skrivit Gone Girl, känd för att ha plot twist efter plot twist. Jag läste Gone Girl under sommaren, på engelska, blev väldigt positivt överraskad över sättet hon skriver på. Det var som en fröjd att läsa ord efter ord, det flöt på bra. Nu har jag då läst Vassa Föremål, på svenska. En bra bok, jag kan inte säga annat, ett konstigt slut om inget annat. Men nog tar det bort mycket känsla att översätta från originalspråket. Känslan som författaren har förmedlat i boken försvinner, aningen. Trots det har jag inte läst världens bästa bokserie på originalspråket. Hur bra vore inte de böckerna då?

Nu läser jag då den tredje boken av Gillian Flynn. Mörka Platser, eller vad den heter på svenska. Tre kapitel in och jag känner igen hennes skrivsätt, det är något där jag gillar. Nu vill jag läsa klart boken, så jag kan se filmen. Den missen gör jag inte om. Såg Gone Girl före jag läste den.

Jag har en märklig tendens att se filmerna innan jag läser böckerna. Men ju mera tiden går så kommer jag på mig själv att fundera ifall jag ska se filmen innan jag bestämmer mig för att läsa boken först. Det finns många sådana filmer-böcker scenarion. T.ex. Shutter Island, jag har till och med börjat se på den filmen innan jag kom på att jag har boken som väntar i hyllan. Jag kan till exempel inte se Life of Pi innan jag läst boken. Nog för att filmen kan vara helt annat än boken, men jag vill inte spoila för mig själv. Jag vet ju hur mycket en bra bok kan ge.

Nu kör jag då, varje kväll, minst ett kapitel per gång. Det gör mig också tröttare och jag somnar lättare, har jag märkt. Trots att jag har väldigt svårt för att somna. En dag, vill jag ännu somna på ”rätt” sida av dagen. Nu finns det inte en chans att jag sover när det byter dag. Jag är inte programmerad så, det är bara att acceptera.

the-more-you-read-the-more-things-you-know-the-more-that-you-learn-the-more-places-youll-go-disappointment-quote

Jag gillar att läsa, eftersom det är ett sätt att fly verkligheten. Det är väl därför jag gillar tv-serier så mycket. Det är en lättare möjlighet att fly än att läsa. Utan böcker, filmer eller tv-serier skulle jag aldrig ha upplevt Harry Potters värld, jag skulle aldrig ha upplevt detektiver på nära håll, och eftersom jag inte personligt tror på något övernaturligt är det fantastiskt att läsa om det eller se det i en skärm. Att läsa ger ändå den bästa känslan, för då kan du måla upp en bild över hur karaktären ser ut, hur du uppfattar han eller hon som person. Du behöver inte bli besviken eftersom karaktären är din. Det finns några gånger då skådespelarna inte alls är som jag hade tänkt mig. När jag tänkt mig någon helt annan. Då är jag glad över att jag hade boken och just den karaktären.

Summa summarum. Detta år ska jag läsa. Och jag vill hitta intressanta och spännande böcker att läsa. Jag vill hitta mig själv genom att läsa. Jag är ganska allätare när det gäller böcker och läsning och läser det mesta från Paulo Coelho till faktaböcker till Stephen King till självbiografier till Astrid Lindgren till John Green. Men vad finns mera, vad har jag ännu inte läst? Det är det jag ska försöka ta reda på detta år. Önska mig lycka till.

Om kontroll

Jag har nu mest kontroll jag någonsin har upplevt. Angående studierna, iallafall. Jag fick lite panik när jag märkte att en del av kurserna jag inte gått har försvunnit från kursschemat. De finns helt enkelt inte mera. Dessa kurser jag behöver ha för min examen.

Jag kontaktade då studierådgivaren och fick en tid för idag. Jag pratade med henne i knappa tio minuter, men hon fick mig att inse att det inte är så illa som jag tror. De kurser som försvunnit så får jag komplettera på annat sätt. En kurs är fortfarande lite frågetecken kring, men förhoppningsvis löser det sig. Annars löser det sig på något annat sätt. Mitt motto för livet:

Det löser sig

Tummen upp för studierådgivare. Något som jag nu anser att vore obligatoriskt redan första året du studerar. Hon fick mig inte att må dåligt över att jag har studerat så länge. Hon frågade aldrig ”när blir du klar?”, hon sa aldrig ”borde du inte vara klar”, hon gav aldrig intrycket att jag är dålig som fortfarande stampar på stället. Istället var hon konkret och förklarade vad som krävs och faktiskt hjälpte mig när jag behövde hjälp.

Nästa möte blir om en halvtimme med min kandihandledare. Nu tusan ska jag labba.

Tur-retur

Tur-retur till Vasa från Åbo på 35 timmar. Jag kan det där med att åka tåg. Trodde jag. Tills jag idag i Seinäjoki märkte att jag hade bokat tåg så jag var tvungen att vänta över en timme i Tammerfors. Well, well, well. Det var bara att vänta då. Med tanke på hur stor trafik Tammerforsstation har, är det märkligt att själva stationen är ganska medioker. Typ alla tåg går via Tammerfors, men deras sittplatser inne är inte de bästa. Det finns ungefär tre större bänkar, där man kan sitta på ”båda” sidorna. Det är alltså inga stora mängder sittplatser vi talar om. Plus att min rygg mår väldigt dåligt när den måste sitta utan ryggstöd och självfallet finns det inget ryggstöd på bänkarna.

Vad kan man. Tillbaka i Åbo är jag iallafall efter en intensiv dag i Vasa. Av de 35 timmarna har jag åkt tåg 8,5 timmar, varit på föreläsning 8 timmar, sovit 7 timmar, vandrat tågstation-Citymarket-Åbo Akademi-Övernattningsplats-Åbo Akademi-Makuuni-tågstation 4,5 timmar, väntat 1 timme i Tammerfors, läst 2 timmar, kollat på På spåret och Skavlan 2 timmar, chillat/ätit/vaknat 2 timmar.

Kanske väldigt onödig info. Men life goes on. Jag ville bara kika in och säga att jag är trött, riktigt trött. Och väldigt trött på att åka tåg. Nu är då frågan om jag ska vara vaken tills NFL börjar och kolla det halva natten, eller tacka för denna dag och stupa i säng, för att sen inte få någon sömn och svänga runt hela halva natten. Så som mina tankar går under kvällarna/nätterna, så skulle jag nästan kunna skriva en bok. Om jag börjar fundera på något måste jag kolla upp det innan jag kan somna. Alltså mina ritualer kring sovandet håller på att överrumpla själva problemen med att få sömn.

  1. Det ska finnas tre kuddar, jämnt fördelat över huvudänden av sängen. Med ordningen blomma-prick-elefant (vänster-höger).
  2. Totalmörker och inget ljud alls kan höras.
  3. Måste alltid kolla SoMe innan jag börjar försöka somna. Fb och insta.
  4. 3 väckningar med 5 minuters mellanrum. Vid lediga dagar har jag alltid en väckning, är rädd för att sova till sen eftermiddag. Första väckningen kan inte vara ett jämnt klockslag (t.ex. exakt sju, eller exakt tio).
  5. Börjar alltid med att ligga på vänster sida (den sidan jag inte kan somna på), när jag känner mig trött, svänger jag mig till höger sida (alltid via ryggen), först då kan jag somna. Om detta misslyckas, kommer även största delen av natten misslyckas och jag ligger vaken hela halva natten.

Dessa är då allt det som händer i sängen, det finns självfallet saker jag gör innan också. Alltså. Ibland önskar man att man hade ett vanligt synsätt till sömnen. Men icke. Livet kan inte alltid gå på räls. Och där är vi tillbaka till tåget. Trevlig resa.