Hey, hey, what do you say!

Dagarna (och veckorna) rullar på och orken samt lusten att ta fram en dator på min fritid är inte speciellt hög för tillfället. Jag tycker jag får tillräckligt mycket datortid i skolan (i jobbet?), så när jag väl kommer hem så finns det faktiskt andra saker jag hellre gör. De senaste veckorna har fungerat riktigt bra. I samband med min sömnrestriktion upplever jag en helt annan sorters trötthet, trodde inte det var möjligt att vara tröttare, men ändå få saker gjorda. Kroppen och huvudet verkar så småningom förstå att jag ska sova när jag har chansen och min insomningstid har gått från 2+ timmar till under 1 timme. Nu som då har jag även somnat inom 15 minuter, vilket verkligen förvånar mig, tror inte det har hänt på 10 år. Det som är jobbigt för tillfället är att hålla tiderna även på helgerna, det krävs lite viljestyrka att stiga upp 7.30 på en lördag.

Även gradun rullar på som den ska. Jag siktar på ett minimum på 60 sidor, just nu har jag cirka 15 sidor text plus referenser. Eftersom jag har fokuserat på en specifik teorigrej per dag, hoppas jag verkligen inte att jag har upprepat mig så väldigt många gånger och blir tvungen att radera det mesta när jag börjar läsa igenom hela dokumentet. Det fantastiska med att ha studerat så länge är att jag inte behöver lägga tid på sidnumrering och annat som har med layouten att göra, det kommer ganska automatiskt. Problemet är att i princip all litteratur finns på engelska och en ganska stor del av orden har ingen översättning, så jag försöker översätta och sen får jag hoppas på det bästa. Bättre det än att jag blir underkänd för att jag har använt engelska ord.


Spola fram sisådär två dagar och jag sitter fortfarande och skriver på samma blogginlägg. Jag började på måndagen och nu är det onsdag. Det går liksom lite långsamt. Jag försöker också få in så mycket tid som möjligt i skolan, för nästa vecka åker jag ett par dagar till grannlandet i väst, så jag borde få in lite extratimmar. Inte mig emot, jag gillar verkligen att sitta och läsa artiklar och skriva en egen text. Jag försöker ta mig till skolan mellan åtta och nio, och sen lämnar jag när jag blir hungrig igen på kvällen, så typ mellan 18 och 19, om jag nu inte har något speciellt planerat för kvällen. Skönt också att fokusera på allt jobb på en plats och inte göra något där hemma. En känsla jag verkligen uppskattar.

Nu ska jag bara försöka orka en vecka och sen får jag lite ledigt och lite mera veckoprogram också.

Annonser

#MondayMotivation

Det är måndag. Jag är trött i ögat och jag känner mig väldigt omotiverad. Min sömnbehandling har gått vidare till nästa steg, för att inte säga så mycket så innebär det att jag har exakta tider när jag ska ligga i sängen och när jag ska stiga upp. Jag har bara följt det en natt, men det gick över förväntan (kan också bero på de fyra timmarna jag sov natten innan). Tanken är att jag ska få en tillfällig sömnbrist, omprogrammera hjärnan och kroppen till att förstå att jag ska sova när jag har chansen. Det låter kanske brutalt, men helt ärligt är jag beredd att försöka det mesta.

Jag har också spenderat en vecka och en dag i skolan (i jobbet?) och arbetat med gradun. Det är märkligt hur motiverad jag kan vara för just det. Om jag bara kunde föra över motivationen till annat i mitt liv också. Helt ärligt skulle jag kunna sitta hela dagarna och söka artiklar och information (nödvändig och lite mindre nödvändig). Det är helt enkelt intressant och det känns bra att allt jag har gjort hittills har lett fram till just det här projektet och den här tidpunkten.

Hur som haver. Till en otrevligare grej. Det har kommit snö och is, och här om dagen lyckades jag med ekvationen dåliga skor + is = fall. Vilket resulterade i det största blåmärket jag någonsin haft (tror jag). Hela halva låret/höften är blått/grönt/lila och det är lite ömt. Men med värkmedicin och någon sorters ‘mind over matter’ försöker jag klara mig. Och det är ju bara ett blåmärke, och det hade kunnat gå mycket värre. Jag tog emot mig med handen (superdumt), men klarade mig utan något värre fel, endast ett skärsår och ett mindre blåmärke i handflatan.

Nu ska jag kolla lite Så ska det låta, sticka och läsa, sen jag jag försöka sova så gott det går.