June update

Hejdå maj, hej juni! I hela tre veckor har vi fått njuta av riktigt sommarväder, och då började den första sommarmånaden idag. Jag har trots allt inte överexponerat mig för solen, för jag har ingen solkräm i Åbo och jag är lite väl lättbränd. Men lite utomhusvistelse har det blivit, speciellt kvällar när det fortfarande är varmt, men solen förhoppningsvis inte bränner lika mycket.

Trots att det varit varmt och soligt, är jag nästan dagligen inne och kollar resor till augusti. För tillfället är jag lite osunt fixerad på Zakynthos. Det känns som om jag måste dit, men har ingen aning om varför. Iallafall är det nära till Kefalonia. Vad det blir och om det blir, det lär vi se i slutet av juli.

För två dagar sen fick jag mina sista resultat till gradun. Vilket gav en enorm tyngd på mina axlar. För nu är det faktiskt upp till mig att skriva resultatdelen klart och sen sammanfattning och abstrakt. För det är det jag har kvar. Men då måste jag också skriva. Så nu gäller det att lägga upp någon sorters plan. Hej och hå, det blir nog bra ännu. Jag är iallafall väldigt nöjd med mina resultat. Borde bara analysera dem så att alla blir lika nöjda.

Juni innebär också midsommar, och då åker jag hem för några dagar. Finns en risk att jag lämnar lite längre också. Beror helt på den där lilla grejen i stycket ovanför. Skulle vara skönt att spendera (mycket) tid på villan.

Nu ska jag spendera resten av denna fredagskväll med att förbereda för imorgon, då jag har bokat in en relativt tidig tvättid. Varför? Ingen aning. Hade någon idé om att jag skulle vara aktiv i helg. Så när jag bokade tvättid tänkte jag fortfarande på det, nu tänker jag lite annorlunda.

Annonser

Happy 27th to me

Igår (13 maj) hade jag äran att fylla 27 år. Det råkade också vara morsdag, så jag fick en riktig trevlig dag när jag fick dela den med både mommo och mamma. För att inte tala om det vackra vädret vi har just nu. Maj är verkligen min favoritmånad, för väldigt sällan förväntar man sig vackert och varmt, men ofta blir det riktigt varma dagar.

Tänkte fylla i en liten lista, passande nog till min födisdag. Eller dagen efter.

Hur mycket fyller du?
Hela 27 år, men iår har jag faktiskt inte haft lika mycket ångest som ifjol.

Känner du dig lika gammal som det du fyller?
Både och tror jag. Egentligen känner jag mig det, jag har bara svårt att förstå att det är nio år sen jag fyllde 18 och sju år sen jag fyllde 20. Jag menar, det känns som några år sen, verkligen inte nio och sju år sen. Men annars känner jag mig nog som 27.

Vad ska du göra idag på din födelsedag?
Som tidigare skrivet firade jag tillsammans med mommo och mamma här hemma hos oss i Jutas. 19 personer totalt, med knytkalas och mycket gott.

Förknippar du din födelsedag med något särskilt?
Absolut! Och många olika saker. Först och främst, tycker jag min födelsedag är en sorters gräns mellan våren och försommaren/sommaren. Dessutom är det ofta morsdag, antingen på dagen, eller någon dag före. 13 maj är också Floradagen, vilket har inneburit en naturstäddag hela lågstadietiden. För att inte tala om de dagar jag har firat på fredagen den trettonde, när alla andra varit rädda och jag har firat. Också Mikael Granlunds zorromål mot Ryssland 2011 förknippar jag med min födelsedag!

Vad gjorde du på din födelsedag för ett år sedan?
Ifjol var min födelsedag som jag spenderade helt själv i Åbo. Jag fixade smörgåstårta till mig själv och tog det lugnt.

Hur ser en perfekt födelsedag ut?
Helt ärligt tycker jag om att bara chilla, jag har aldrig riktigt tyckt om att fira så jättemycket. Eftersom jag ogillar att få uppmärksamhet. Men tillsammans med familj och vänner kan det aldrig bli fel.

Kan du berätta om en födelsedag du minns extra tydligt?
2015. Födelsedagen jag spenderade i Grekland. Det var så skönt för psyket och fint att se att personer jag inte kände, valde att överraska mig med lite kalas.

Om du fick önska dig en tårta, vad skulle det vara för någon då?
Smörgåstårta! Men om det måste vara en söt tårta, så helst något med choklad. Är ingen gräddtårtemänniska, men choklad fungerar alltid.

To the next 27 years!

Eurovision

Idag börjar äntligen Eurovision 2018, även om jag har blivit besviken de två senaste åren, så tänker jag försöka se positivt på hela spektaklet och hoppas att det blir bättre iår. Jag har självfallet kollat alla bidrag och har möjligtvis ett par favoriter. I det stora hela är det ett väldigt bra år, med starka röster och coola framträdanden. En topp femma (utan inbördes ordning) kan jag iallafall ge er (sen även lite ord om vår kära Saara Aalto).

Netta – TOY (Israel)

Om jag måste välja en så är detta min favorit, och jag tror den kan vinna, jag har hört väldigt många prata väldigt bra om den. Jag förstår kanske inte varför vissa ljud är med. Men refrängen har fastnat något otroligt.

Amaia y Alfred – Tu Canción (Spanien)

Eftersom jag har lärt mig spanska de senaste åren, så har även spanska sånger stigit för mig. Detta är en av favoritballaderna för iår (Danmark eller Grekland close 2nd).

Ermal Meta e Fabrizio Moro – Non Mi Avete Fatto Niente (Italien)

De senaste åren har jag alltid haft Italien i min favorithög och iår är inget undantag.

ZiBBZ – Stones (Schweiz)

Helt min typ av musik. Och kanske den jag önskar skulle vinna. Men tyvärr tror jag inte det. Men det är iallafall en av mina favoriter.

Alekseev – Forever (Vitryssland)

Vad är Eurovision utan lite östeuropeisk pop? Inget. Därför får även denna komma med på listan.

Måste ändå få nämna Grekland, Danmark, Tjeckien, Tyskland och Österrike också.

Sen om Saara. Jag tycker att låten är överraskande bra. Jag var lite emot själva grejen att en artist väljs åt oss och vi väljer sen låt. Men. Nu i efterhand så är det väl ändå bäst. Den rätta låten vann, helt klart, nu hoppas jag bara att hon får till ett bra nummer och att rösten håller. Skulle det vara 2010, så skulle jag våga garantera en finalplats och en bra plats där. Men nu vet man aldrig hur det kan gå. Hur som helst. Låten är fantastisk och jag har lyssnat på den sen den släpptes. Första dagen säkert 10 gånger.

Maj

Som om jag inte visste från förr att maj är så otroligt stressig (men ändå min absoluta favoritmånad på året). Men den sorters stress som löser sig, oftast. Jag hade dock hoppats att detta år skulle vara lite mildare när maj kommer. Fick gjort min sista mätning för gradun igår (söndag), så nu har jag gjort det jag har kunnat, nu ska jag bara ha någon annan att analysera mina mätningar så jag kan skriva en resultatdel. Även om jag inte har deadline för själva gradun i maj, så känns det som om så mycket annat borde falla på plats.

Vad i hela vida världen ska jag göra till hösten? Jag kollar (och söker) jobb lite nu som då, men när jag väl har studerat det jag har studerat, så vill jag inte ”nöja mig” med vilket jobb som helst. Idag hittade jag faktiskt ett så kallat ”drömjobb”, inom just det område jag håller på med just nu. Men det är så mycket annat, vad gör jag om jag inte hittar något jobb till hösten? Det är inte riktigt ekonomiskt möjligt att bo kvar i Åbo utan jobb eller utan studieplats.

Eftersom min anställning tar slut i slutet av juli, blir även min gradu klar i slutet av juli. Men vet ni vad? Det ges inte ut betyg i augusti, så jag måste vänta till september. Men vet ni vad part 2? Då måste jag skriva in mig på nytt. Men vet ni vad part 3? Då måste jag ansöka om längre studietid. Vilket jag nu har gjort. Men vet ni hur irriterad jag blir om de inte godkänner det? Nu pratade jag förstås med en studiehandledare och hen sa att det borde fixa sig.

Jag har en deadline nu på fredag. Då får jag avsluta en till kurs. Sen har jag den sista föreläsningen (ever?) på onsdag och sen en tent i slutet av maj, och avslutar den kursen. Sen ett seminarium i slutet av maj eller i början av juni. Sen är det där. Inget mer. Jag skulle inte rekommendera att gå så många kurser samtidigt som du skriver gradun. Men vem gör egentligen som man borde göra? Jag trodde aldrig det skulle komma en dag då jag inte studerar mera. Men överlever jag sommaren och början på hösten, så borde den dan komma, om jag nu inte bestämmer mig för att börja doktorera.

Vem vet?

Live a life you will remember

Även jag vill skriva några ord och tankar om hur Avicii har påverkat mitt liv. Dåtid, nutid och framtid. Jag var tvungen att läsa, begrunda och känna känslorna klart innan jag kunde skriva detta inlägg. Jag kan inte säga att ett dödsfall inom kändisvärlden har påverkat mig lika mycket som detta. Jag kände honom inte. Men alla inlägg jag läst, alla intervjuer jag hört, visar en genuin god och talangfull människa. Det har antagligen tagit hårdare eftersom han var i min ålder, endast ett år äldre. Ens egen dödlighet kommer som ett slag i ansiktet. De låtar vi aldrig kommer att få höra, den talang som aldrig fick blir klar, den människa som inte hade levt färdigt.

I feel like I’m stuck in somebody else’s master plan: Go to school, get a job, get a mortgage. All I’m really doing is dying.

En fras som har följt med mig sen den dag jag hörde låten för första gången. Denna låt kom när jag var inne i min sämsta period i livet och dessa ord var ett dagligt slag i magen. Varje gång jag tänkte på skolan dök dessa ord upp i huvudet. Från tidig ålder har jag sett det som en självklarhet att gå gymnasiet och sen studera vidare. Men när varenda dag cirkulerade av ångest inför skolan och ångest inför sömnen ville jag bryta från allt och bryta den normen om att gå till skolan, få ett jobb, köpa ett hus. Som tur var kom möjligheten att åka till Grekland när jag var på väg upp ur dalen, och det var verkligen det jag behövde för att göra klart för mig själv att jag inte tänker fortsätta som jag alltid hade gjort. Jag var mitt i ett läsår i skolan, men jag åkte bort, och det är det bästa själviska beslutet jag någonsin gjort. Ett själviskt beslut som visade sig vara det mest osjälviska jag kunde göra.

Orden kommer från låten I Could Be The One, låten som när den släpptes blev en direkt favorit för mig. Den låt av Avicii jag helst lyssnar på även om han har väldigt många bra låtar. Även musikvideon hör till min favorit.

Tack för allt och tack för musiken du ville ge oss!

Stanna upp, se dig om, är du lycklig? Ger människorna omkring dig lycka? Ger dina närmaste personer dig energi? Har du människor omkring dig som inte vill ditt bästa? Från och med nu kommer jag stanna upp oftare, tänka på de fantastiska människor som finns i mitt liv och le en extra gång för att livet är ganska bra just nu.

Söndagstankar

Jag trodde att jag efter mina n-antal år som studerande kunde hantera mina känslor innan en tent. Men tydligen hade jag fel. I fredags skrev jag en tent i ett ämne jag har oroat mig över sen jag gick kursen. Tydligen har jag lika ”bra” tentskrivningsnerver som jag har tävlingsnerver. Inte de bästa med andra ord. Mådde väldigt illa hela morgonen och fick knappt i mig soppa till lunch. Sen visade det sig att jag oroade mig i onödan. Som det så ofta gör. Uppgifterna var relativt lätta och jag borde bli godkänd (knack i trä) utan större problem.

Dessutom skulle jag inte rekommendera att planera in en tent just under den tid du gör dina experiment för din gradu. Du kommer att få väldigt limiterad tid till båda två. Men på något sätt har jag klarat av de senaste veckorna. Jag har haft ett par riktigt långa dagar den senaste veckan, och dessutom kände jag ett behov att jobba lite på lördagen också.

Nästa vecka går en till intensivkurs, som jag inte hade tänkt ta, men som jag sist och slutligen valde istället för att tenta en gammal kurs. Jag kände att jag ville lära mig något nytt, även om intensivkurs inte riktigt passar mig och mitt lärande. Jag brukar bli så trött och ofokuserad efter lunch, men nu hoppas jag att de ämnen vi ska ha är tillräckligt intressanta.

Under veckan som har gått har jag hunnit med ett par länkar runt ån och en långpromenad till Ruissalo. Den mesta snön har smält bort här i Åbo, även om vädergudarna nu som då tycker att vi behöver ha mera, men de flesta vägar är snöfria och det blir kanske en vår iår också.

Under veckan har jag också bestämt mig för att sluta använda ordet ‘måste‘, istället försöker jag säga ‘vill‘. Det är inte det lättaste, men jag känner ett mindre tvång att göra saker när jag använt ‘jag vill‘ istället för ‘jag måste‘. Det enda som jag verkligen måste, är att betala räkningar. Jag vill stiga upp tidigt, jag vill gå till skolan, jag vill träna, jag vill diska, jag vill städa. Visst kan jag först tänka tanken ”jag måste göra det” innan jag kommer på mig själv och ändrar min tanke till ”jag vill göra det”.

Jag har också försökt att få in 15 minuter stretchning före jag går och sover. Det känns som om jag verkligen behöver få någon sorters stretchning, och 15 minuter kan jag gott och väl ge det. Om det sen blir längre så är det väl bara positivt.

Med detta vill jag kanske säga att jag vill få in ett tankesätt i mig att jag ska lägga mer tid på det som jag kan förändra och mindre tid på det som jag inte har någon kontroll över. Det vill säga det som oroar mig mest här i livet och det som ger upphov till mest ångest. Vill jag må bättre, så vill jag träna tillräckligt mycket och det kan jag faktiskt välja att göra. Men jag kan inte göra något åt vad läraren lägger för frågor på tenten, utan jag gör mitt bästa och utgår sen från det.

Favoritpoddar

Jag lyssnar på poddar nästan dagligen, 15 minuter lite här och där under dagen blir ofta nån eller några poddar per dag. Jag lyssnar när jag går till och från skolan (samt om jag har ett längre experiment som behöver övervakas) och jag lyssnar när jag städar/diskar eller när jag tränar. Under åren har en del poddar kommit och gått, men det finns en hel del kvar i min Podcaster. Dessutom kommer nya lite nu som då, som jag bara måste lyssna på. Och en del blir direkt tillagda i min favoritlista. Som följande en (just nu) topplista på poddar.

Ted & Kaj – Den podd jag lyssnat på längst tid, och den podd jag verkligen måste lyssna på varje vecka, helst under rätta dagen. En rolig och vardaglig podd som jag ofta skrattar högt till.

Potterless – Den nyaste podden i mitt album. Handlar om en 20+ årig kille som läser Harry Potter-serien för första gången, något jag har ganska svårt att förstå. Det är kul att lyssna på teorier och riktigt små detaljer han snappar upp. Dessutom artikulerar han riktigt bra. Finns en chans att jag lyssnar om hela serien när den är klar, och innan det läser jag igenom kapitlen som tas upp i avsnitten.

Not Too Deep with Grace Helbig – Grace Helbig är en av mina favorityoutuber, eftersom hon är så äkta och rolig framför kameran, och plus i kanten att hon är vuxen men har inte allt ”på raden”. Hennes podd är precis likadan.

Anna Faris is Unqualified – Skådespelerskan Anna Faris bjuder in kändisar och samtalar, för att senare i avsnittet ringa upp personer med problem och erbjuda lösningar.

Armchair Expert with Dax Shepard – Skådespelaren Dax Shepard samtal med övriga kändisar. Jag tycker Dax är rolig och det blir väldigt intressanta samtal. Ett stort plus är att de i slutet av avsnitten kör en ”fact check” på all fakta de sagt under avsnitten.

Tips på övriga podcasts: Frågar Åt En Kompis, Framgångspodden, My Dad Wrote A Porno, Nemo Möter En Vän.