Hur skriver man?

Har nu smått påbörjat läsåret och har samma bekymmer som alltid. Hur skriver man vetenskapliga texter? Vårens skriverier är ett minne blott. Jag har knappt öppnat datorn under sommaren och nu borde jag skriva två sammanfattningar om ämnen jag egentligen inte tycker är så speciellt intressanta. Grejen med att studera oorganisk kemi är att förbränningskemi går inom samma kategori. Sammanfattningarna ska bara vara 1000 ord, men ändå känns det som ett större berg att bestiga än att sitta nån timme och skriva en text.

Samtidigt sneglar jag till vänster och ser min utprintade kandidatavhandling. Den som är så många fler ord än 1000, där jag skrivit varenda ord själv. Men nu plötsligt känns en sammanfattning så omöjlig. Och om jag har så svårt just nu, hur ska jag kunna påbörja gradun? Den är iallafall i tanken och nästa vecka borde det klarna lite mera. Och när allt klarnat, då blir det fullt fokus framåt. Nu ska jag iallafall försöka få nerskrivet ett par rader, så blir det inte så jobbigt när jag glömd bort hela presentationen.

Annonser

Ut på tur, aldrig sur

Jag, och så många andra i detta land, är helt uppslukad av basket för tillfället. Basket är inte den bollsport jag har kollat på mest om vi säger så, men det blev betydligt intressantare när det har gått så bra för Finland. Samtidigt som jag har kollat på sporten har jag också kommit fram till hur lite jag egentligen vet om reglerna, hur stor roll domarna kan ha. Men jag märker också att det blir klarare för varje match jag ser.

Kållådan lyckades över förväntan, tackar som frågar. Men blir faktiskt lite led att äta samma mat flera mål efter varandra, så största delen fick åka in i frysen, i väntan på sämre tider. Idag har jag försökt mig på batat- och morotssoppa, vilken kommer att bli bättre nästa gång när jag får göra lite modifikationer. Tänk er att detta är den första soppan jag någonsin lagat (från början). Är också helt galen i smoothies för tillfället, eftersom jag inte gillar frukost så värst mycket, är en smoothie perfekt att dricka där runt tio (när min kropp har börjat fungera), sen hålls jag mätt till lunch. Eller, detta har alltså pågått i tre dagar, så kan kanske inte säga att det kommer hålla när jag får ett fullproppat schema. Whatever floats your boat right now.

Hade klockan på 7.30 imorse för att låsen på dörrarna skulle bytas idag. Vilket skulle påbörjas ”direkt från morgonen” (enligt disponenten), vilket jag trodde betydde klockan åtta, men vilket innebar efter nio. Är iallafall trött nu till kvällen och kommer antagligen sova ganska bra till natten. Om detta är tack vare den tidiga morgonen (för mig) eller om det beror på dagens träning återstår att se.

Eftersom jag i princip är ledig nu på dagarna så bestämde jag mig för en längre promenad idag. Googlade lite och hittade en slalombacke ganska nära centrum, har bara bott i Åbo x-antal år. Fem km dit och fem km tillbaka, där emellan en liten stigning, men tillräckligt stor för att flåset kom igång på riktigt. Tänkte försöka ta tillvara höstens fina dagar och upptäcka nya delar av Åbo. För vi vet hur det blir när regnet börjar. Hur grönt och vackert är det inte för tillfället?

21458490_10155283012092740_1315412826_o

 

Måndagen

Jag skulle aldrig ha yttrat orden ”sömnen har fungerat bra”, för gissa vem som låg i sängen och vred på sig halva natten? Jo, denna människa. Runt fyra kollade jag på klockan för en sista gång. Då trodde jag att det inte fanns en chans att vakna åtta när klockan skulle ringa. Men imorse klockan åtta, efter cirka fyra timmars sömn, så vaknade jag och steg upp ur sängen direkt. Jag var inte sådär dödstrött som jag har varit efter så lite sömn, utan jag accepterade bara de få sömntimmar jag fått under dagen och steg upp ur sängen. Den dödströtta känslan kom till mig efter ett par timmar.

Egentligen hade jag inga planer på förmiddagen, men jag behövde ringa min hyresvärd så snabbt som möjligt på dagen, så jag hade bestämt mig för att ringa så snabbt som möjligt på morgonen. Resten av dagen har varit lugn och inga måsten, men gick till skolan för att hämta läsårsdekalen, mitt betyg, äta lunch och samtala med ett par lärare. Ironiskt nog påpekade en lärare för mig att hon tycker jag ser så pigg ut, att det syns i mina ögon. Om inte annat så har jag någon sorters reservenergi på lagring.

Sa jag att jag hade hämtat mitt betyg? Verkligen inte det bästa betyget, men med tanke på omständigheterna är jag bara nöjd att jag fått ett betyg och att jag fått en examen. Jag var så exalterad att jag gick direkt till min professor och frågade upp om gradun. Niin tästä se lähtee. Gick också till följande lärare och frågade upp om hur seminarierna fungerar, så här effektiv på en dag har jag inte varit på länge. Nu har jag dock ”ledigt” fram till fredag. Tänkte försöka mig på kållåda idag, får se om det lyckas eller ej. Önska mig iallafall lycka till!

Sommaren som aldrig kom

Och sommaren som aldrig kom är nu över. Jag är nu tillbaka i Åbo, känslan som uppstod när jag fick den första skymten av domkyrkan går inte att förklara. Hur går det att gilla en stad så här mycket? Trots att jag innerst inne är en glesbygdsmänniska. Jag kom hit redan igår, men kan inte påstå att flytten var så värst dramatisk. Jag har ju nämligen gjort det några gånger. Mest har jag bara hunnit sova och fixa till lägenheten efter tre månader av tomhet. Imorgon och hela nästa vecka har jag ganska mycket jag ska ha gjort och saker jag tänkt göra. Men verkligen skönt att vara hemma igen.

Hur ska man sammanfatta denna sommar då? Om jag hade varit ledig hade jag tyckt att vädret var väldigt dåligt. Nu har jag jobbat hela sommaren, och då har vädret bara varit medel till dåligt. Jag hade verkligen inte önskat att sitta i en bil sju timmar om dagen om det hade varit +30 på utsidan. Räknade ut att jag kört ungefär 7800 km i sommar, och då bara i jobbet. Jag har också hört Despacito i medeltal två gånger per dag, trots att jag har lyssnat på samma radiokanal. Jag har verkligen lärt mig att ta (obefogad) kritik och fått förståelse för ett yrke som kritiseras omänskligt mycket.

Jag har besökt villan två gånger under sommaren, midsommar och villaavslutning, hade gärna åkt dit oftare, men det passade aldrig riktigt. Jag har umgåtts med vänner så mycket som möjligt och besökt den lokala baren lite väl många gånger. Jag har tränat mycket, länkat som mest 2 timmar i ett sträck, sprungit 10 km i terräng och backar, haft backträning en gång i veckan, jag har sprungit två (2!!) coopertest (något jag lovade mig själv efter skolåren att aldrig springa igen), samt gymmat. Jag har haft feber, gått på ishockey, varit funktionär på fälttävlan och bevittnat en vigsel och en bröllopsfest.

Trots relativt lite program så har tre månader gått relativt snabbt. Det enda jag har saknat är en resa, men för att resa krävs både tid och pengar, och nu har jag iallafall det senare. Men min nästa resa får nog vänta tills bättre tider. Eftersom jag börjat jobbet runt 11 på förmiddagen, så har sömnen fungerat smärtfritt hela sommaren. Jag har sovit mellan 8 och 9 timmar per natt, och ändå fått ett par timmar på mig innan jag har åkt iväg till jobbet.

Så med dessa tankar och frysen full med bär (nu råkar jag ju inte ha så stor frys) så ser jag faktiskt fram emot hösten med en konstig energi jag aldrig haft förr.

Veckosummering

Det är söndag och en till vecka håller på att avslutas. För första gången på jag vet inte hur länge, tänkte jag skriva ett vanligt inlägg om den gångna veckan. In i veckorna prioriterar jag inte bloggen så värst mycket, och speciellt denna vecka har det varit lite långsamt med det mesta. När jag väl tänker att jag ska öppna datorn, så blir det ”ofta” ett inlägg som jag gått och funderat på en längre stund, inget ”idag har jag gjort detta och sen detta”.

Först och främst har jag varit väldigt trött hela veckan. Jag har funderat och funderat vad det kan bero på. Eftersom jag tycker jag sovit tillräckligt, jag har ätit rätt och jag kan inte se något som skulle ha stört. Men jag har varit ovanligt trött, jag har inte orkat träna och jag har inte orkat duscha håret (tack för torrschampo). Var i gymmet på tisdag och det var tungt, väldigt tungt, men samtidigt tog jag rekord i bänkpress, men det kändes absolut inte bra. Jag var för trött. Det enda jag kom fram till var att jag inte har haft egentid på väldigt länge. Och för mig som introvert tar det väldigt mycket energi att vara bland okända människor, eller människor överlag. Det finns en handfull människor som gör mig mera extrovert och ger mig energi. Men jag kan inte finnas i den bubblan för evigt. Så igår tog jag mig en egendag, eller egentligen idag också.

Igår laddade jag upp med en hel del onyttigheter och kollade först säsong fyra av Degrassi: The Next Class och sen en av mina favoritfilmer The Beach. Det är nånting speciellt med Leonardo DiCaprio. Idag fortsatte jag med att läsa och träna hela halva dagen, samt en favorit i matväg. Jag har cyklat till elljusspåret, sprungit fem km, cyklat via butiken hem, ätit och cyklat en till tur på 18 km. Bara jag och mina tankar, så otroligt skönt, och nu är jag full med ny energi. Nu känner jag mig inte alls trött och jag kommer att vara pigg hela nästa vecka. Det är bra att veta vad man mår bra av och vad som ger en energi, tänk att det bara tog 26 år.

Nästa vecka är sista veckan jag jobbar måndag-fredag. Veckan efter kommer jag vara ledig på tisdagar, vilket gör att jag kommer att kunna göra något speciellt under veckodagar också. Vi är också snart halvvägs genom juli, det var den sommaren. Jag har i princip alla veckoslut planerade fram till september, så vi ses väl 2018 igen.

Drömmen om någonting

Jag har aldrig varit den som har drömt mig bort, men jag har alltid drömt om någonting. Men detta någonting har fått utvecklas tillsammans med hur jag som person har utvecklats. Jag har alltid tänkt att jag ska studera klart och flytta tillbaka till Österbotten. Men ju mer jag har studerat och ju mer jag studerar kommer jag fram till att det inte finns något jobb för mig i Österbotten, inte iallafall i dagsläget, eller inte iallafall inom det jag studerar.

Det är lätt att vara efterklok och skulle jag leva om mitt liv så skulle jag med ganska stor säkerhet ta ett mellanår efter studenten eller åka på ett års utbyte under studietiden. Som sagt är det lätt att vara efterklok, men nu är det bara att utgå från den position jag är i idag och försöka planera livet enligt det.

För tillfället är planen att studera ett år till. Sen har jag en dröm om någonting. Om det är att resa eller om det är att få ett väldigt bra jobb återstår att se. Just nu känns det som om drömmen är att åka på en lite längre resa. Mest för att de senaste åren varit så psykiskt påfrestande. Och jag tror att en resa med mig själv skulle stärka mig.

Men som vanligt kommer den ekonomiska biten vara det som styr. Kan ju inte påstå att jag kommer ha så väldigt mycket pengar i maj nästa år. Men drömma går ju, för det kostar ingenting.

Öppet brev till mig själv

Ett öppet brev till framtidens jag, vare sig det gäller en månad, två år eller 20 år. Jag vill att du ska tänka tillbaka på sommaren 2017 och komma ihåg hur otroligt bra du mådde. Kanske inte fysiskt till 100%, men den mentala biten har du faktiskt under kontroll. Tänk på hur positiv, stöttande och glad du var mot andra människor. Hur du försökte hjälpa de som hade det värre, för när du väl har hjälpt dig själv kan du hjälpa andra.

Glöm för allt i världen inte hur du mådde 2012-2015. Kom ihåg hur du kände dig den där oktoberdagen 2012 när livet rasade samman utan orsak och du bröt ihop. ”Jag är så fruktansvärt trött på att vara så trött hela tiden.” En tanke du hade dagligen under åren då livet var som sämst, under den tid du befann dig i dalen och försökte ta dig upp.

Det fanns några händelser som antagligen räddade dig från den dåliga plats du tänker på. Det hjälpte verkligen att bryta ihop, det var först då du vågade fråga efter hjälp. Dina föräldrar och vänner hjälpte när den traditionella medicinen svek. Du ska även tacka den jefumatchen där du bröt din tumme och blev sjukskriven över sommaren, utan den skadan hade nog ditt mentala aldrig orkat.

Kom därför ihåg hur bra ditt mående var sommaren 2017 och ta inget för givet. Känn igen tecknen, men kom också ihåg att det är helt okej att ha dåliga dagar, det är inget tvång att må bra hundra dagar av hundra. Du känner din kropp och du vet när det håller på att gå dåligt, du vet även hur du ska göra för att bryta den påbörjade cirkeln, för vad du än gör, låt inte den onda cirkeln slutas.

Gör mer av det som gör dig glad. Träna för att du själv vill träna, för att du vet att du mår bra av att träna. Inte för att samhället säger att du ska träna. Kom ihåg att du mår bra av att läsa och av handarbete. Unna dig. Strunta i vad du tror att folk tycker, det är din kropp, ditt liv och din lycka som är prioritet nummer ett.

Slutligen önskar jag att alla skulle få må bra, vara lyckliga och leva livet. Men tyvärr finns det mörker och djupa dalar som dyker upp. Av egen erfarenhet kan jag bara säga att varje svacka är så personlig och sällan hjälper andra människors ord, eftersom du finns så långt nere just då. Men i efterhand är varje gott ord en fantastisk grej som (iallafall) jag minns, tyvärr minns jag även de dåliga orden jag stötte på.

Tack alla som stöttade och var med genom min tunga period. Det tog sin tid, men jag mår så otroligt mycket bättre.